Principer
Innan en innovationsprocess inleds är det bra att känna till några av de övergripande principer som styr. En del av dessa är reglerade i lag, medan andra är policies, riktlinjer eller rekommendationer för den enskilda organisationen.
Gemensamt för dem är att de hjälper till att skapa förståelse för och navigera i en komplex innovationsprocess.
Vem äger idén?
När nya idéer utvecklas för att implementeras i verksamheten är det viktigt att så tidigt som möjligt klargöra förutsättningarna för ägande och nyttjanderätt av det som utvecklas. Detta både när idéerna kommer från anställda och när de utvecklas i samverkan med andra aktörer såsom universitet, forskningsinstitut eller privata företag.
Projektavtal
I samverkansprojekt är det viktigt att klargöra vad som gäller i ett skriftligt avtal. Avtalet bidrar till att identifiera och reda ut olika uppfattningar och förväntningar. Det bör som minimum omfatta syfte och mål med projektet, villkor om parter, finansiering, hur äganderätten till projektresultat fördelas samt hur parterna får använda gemensamt ägt och andra parters resultat. Saknas uttrycklig reglering är det stor risk att parter efter genomfört projekt inte kan använda resultaten på det sätt de har tänkt.
Varje projektavtal måste tas fram för det specifika sammanhang det är tänkt att adressera. Det finns ett antal ”goda exempel” att utgå ifrån.
Vad gäller vid inköp?
Inköp omfattar alla transaktioner där den offentliga organisationen betalar en extern aktör för att utföra en tjänst eller leverera en produkt.
Inköp regleras av upphandlingslagstiftningen samt respektive organisations upphandlingspolicyer och riktlinjer.
Konkurrensutsättning
Det finns i princip alltid mer än en lösning som tillgodoser ett behov eller löser ett problem. Utveckling inom teknik och medicin drivs till stor del fram av konkurrens. Inom den akademiska forskningen är det en hård konkurrens om anslag medan det i industrin är en kamp om kunderna. Konkurrensen tvingar fram val och uppmuntrar de deltagande att ständigt utvecklas och förbättra sina lösningar. Behovet behöver beskrivas på ett sådant sätt att det kan tillgodoses av flera parter. Den bästa lösningen är kanske en som var okänd inledningsvis. En annan effekt är att konkurrensen bidrar till att erbjuda kostnadseffektiva lösningar åt den offentliga parten. Inköp ska därför alltid konkurrensutsättas.
När får du prata med företag?
Det finns många myter om att upphandlingslagstiftningen hindrar offentliga aktörer att tala med leverantörer. De stämmer oftast inte. En bra tumregel är att behovsägare och inköpare alltid får prata med företag. Det kan till och med starkt rekommenderas att dialog förs med företag, eftersom det är de som oftast har den bästa kunskapen om utvecklingen på marknaden och vad som kan levereras för att möta behov i verksamheterna.
Det är viktigt att alla potentiella leverantörer behandlas lika och får samma möjlighet att ta del av information inför en upphandling. Det betyder inte att alla måste få exakt samma information samtidigt. Leverantörer som aktivt efterfrågar information kommer exempelvis att ha ett informationsövertag gentemot konkurrerande leverantörer. Men så länge informationen finns tillgänglig för konkurrerande leverantörer om de efterfrågar den har likabehandlingsprincipen uppfyllts.
Konsultjäv och uteslutning från upphandlingar
Otillbörliga konkurrensfördelar kan uppkomma om en extern konsult anlitas för någon del av förberedelse eller genomförande av upphandlingen och konsulten också planerar att lämna anbud i upphandlingen. Det kallas konsultjäv. För att undvika en sådan situation är det ytterst viktigt att roller och hantering av resultat från arbetet med behov och planering tänks igenom och vid behov regleras i avtal.